O helga natt

O helga natt, o helga stund för världen,
då gudamänskan till jorden steg ned.
För att försona världens brott och synder,
för oss han dödens smärta led.
Och hoppets stråle går igenom världen,
och ljuset skimrar över land och hav.
Folk, fall nu neder och hälsa glatt din frihet!
//: O helga natt, du frälsning åt oss gav ://

Ty Frälsarn krossat våra tunga bojor,
vår jord är fri, himlen öppen nu är.
Uti din slav du ser en älskad broder
och se, din ovän skall bli dig så kär!
Från himlen bragte Frälsaren oss friden,
för oss han nedsteg i sin stilla grav.
Folk, fall nu neder...

Ur Juloratoriet

Jesus all min glädje bliver m.m.

Jag lyfter upp till Gud min sång

En andra advents-psalm (i båda bemärkelserna!) från Norge kommer här.



1. Jag lyfter upp till Gud min sång
ännu en gång
från dessa jordens dalar.
Vår Herre Kristus hämtar mej
snart hem till sej
i himlens höga salar.
Med blixtens fart
han kommer snart,
då hörs hans pris
på annat vis
när Guds basuner talar.

2. När jag ser träden skjuta blad,
jag blir så glad,
för då blir det ju sommar!
När himmelrikets blomster gror,
så glad jag tror
att snart Guds rike blommar.
Hans kyrka är
hans brud så kär,
har lampan tänd
och själen vänd
mot Konungen som kommer.

3. Jag hör hans underbara röst
med frid och tröst
från höga himlar tona:
"Jag kommer, se, jag kommer snart!
Håll det du har
så ingen tar din krona.
Var glad, min brud,
jag är din Gud,
vårt bröllop står,
med mej du får
som himladrottning trona!"

4. I Anden ser sej bruden om
och säger: "Kom!
Hans glädje är för alla!"
Och den som hör det, säger: "Kom,
till Gud vänd om,
låt Anden på dej falla!
Din största törst
han stillar först,
det räcker till
för vem som vill,
när livets vatten svallar!"

5. Se, ny blir himlen, ny vår jord,
det är Guds ord,
hans löfte underbara!
O se, Guds tält bland mänskor är,
han själv är där
och bor ibland sin skara!
Det gamla fort
ska vika bort,
all sorg ska fly
för glädje ny.
O tänk att där få vara!

*6. Ja, amen, evigt lov och pris
på alla vis
och visdom, makt och styrka
tillhör dej, Gud, i evig tid,
som gett oss frid
och gjort oss till din kyrka!
Halleluja!
Med glädje ska
vi minnas det
i evighet
och dej i sanning dyrka!

Text: M B Landstad 1861 (59 år), A.H. 2002, 2007 Musik: A.H. 2002, alt. Wittenberg 1533 (se SvPs 424)

På grund av Jesu blod och sår

En första adventspsalm från Danmark kommer här:

På grund av Jesu blod och sår
jag börjar nu mitt kyrkoår.
Hans resa till Jerusalem
gör att jag trygg får vandra hem.
Hans mål var smälek, hån och spott,
men jag får gå till Sions slott.

På Jesus Kristus, livets ord,
min tro och salighet beror.
Det arv han lovar vill jag få
den väg han visar vill jag gå,
och utan Ordets lykta klar
ej minsta lilla steg jag tar.

Åt Jesus jag mej offra vill,
han ska få allt som hör mej till.
Ja, här ska ingenting bli spart
om än det vore oskattbart.
Vad till hans ära här sås ut
ger tusenfalt igen till slut.

Jag håller daglig kyrkogång
med ordets läsning, bön och sång,
och fast jag här går ut och in
är Jesus kvar i själen min.
Att Davids Son hos mej vill bo,
det är min högsta fröjd och ro.

Gud vare pris, som är så blid
att han oss givit denna tid
då vi en salig försmak får
av evighetens kyrkoår!
Ja, vi får redan börja att
stå inför tronen dag och natt.

Hosianna! Fräls oss, Davids Son!
Nu tystne fiendernas hån
och allt vad sej på jorden rör
nu blive till en väldig kör
i himlarymdens helgedom,
för att Guds Son till världen kom!

Upp, Sion, byt din änkedräkt
mot ljusets helga bröllopsprakt!
Strö palmer där din vän går fram
och sjung hans lov i salig skam.
Låt det bli känt hur god han är
som mättade din själs begär!

Text: Hans Adolph Brorson, övers. A.H. 1989 Musik: A.H. 1989