Han som ger hjärtat rymd (Bellmans julpsalm)

1. Han som ger hjärtat rymd och lungan sammandrager,
själv av den luft han gjort nu andedräkten tager.
Han i vars hand var dag är räknad, mörk och klar,
han räknar själv idag bland mänskor sina dar.

2. Han som ger alla djur sin makt att kunna föda,
blir född, och själv i dag han känner livets möda.
Du gjorde väl som kom! Din kärlek frälsar oss!
Det blod som i dig rörs utsläcker avgrunds bloss.

3. De späda ögonkast som stråla kring din linda,
de skänker världen liv och mörkrets här skall binda.
Du gjorde väl som kom! Men ack, min Frälserman,
din vagga och ditt kors står redan när varann!