Benen undanslagna för En vänlig grönskas rika dräkt

Upptäckte inte förrän i år att evangeliebokskommittén slagit undan benen för sommarpsalmen En vänlig grönskas rika dräkt.

Inte nog med att Tore Littmarck motiverade sin (f.ö. utmärkta) sommarpsalm Över berg och dal med att han ville ha en gladare sommarpsalm än den enligt honom alltför dystra En vänlig grönska. Dessutom har bibeltexten "Hör någon talar: predika! och en annan svarar: vad ska jag predika? allt kött är hö och all dess fägring såsom ett blomster på marken" (ur Jesaja) försvunnit från hela midsommarhelgen. Varken på midsommardagen eller (nuvarande) Johannes döparens dag finns texten kvar.

Och hur ska då folk förstå af Wirséns geniala sammankoppling mellan skapelseglädje och gudsordsglädje? Man måste ju tro att af Wirsén förde in förgängelsemotivet i psalmen bara för att vara så där konservativt taskig som han brukar beskrivas som. Tyvärr är väl risken att den senaste evangeliebokens texturval innebär döden för åtminstone de två sista stroferna i sommarpsalmen. Om man nu ens kommer att fortsätta sjunga den tredje strofen med sitt "Allt kött är hö / och blomstren dö / och tiden allt fördriver, / blott Herrens ord förbliver". (I Göran Fristorps psalmskiva rök den i varje fall).

Kvar står dock bibelns ord: "Gräset torkar bort och blomstret förvissnar, men vår Guds ord förblir evinnerligen". Och psalmens ord: "I paradis / han, huld och vis, / mig sist skall omplantera, / där intet vissnar mera."

Glad sommar tillönskas er alla!