Jag ser hans spår

En förbisedd sommarpsalm är Wallins:

Jag ser hans spår varhelst en kraft sig röjer,
en blomma doftar och ett ax sig böjer.
Utu den suck jag drar, den luft jag andas,
hans kärlek blandas.

Jag hör hans röst där sommarvinden susar,
där lunden sjunger och där floden brusar;
jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala
och mig hugsvala.

Ack, när så mycket skönt i varje åder
av skapelsen och livet sig förråder,
hur skön då måste själva källan vara,
den evigt klara!

Sången ska helst sjungas på Alice Tegnérs fina melodi (som tyvärr inte kom in i koralboken).