När skuggor jorden hölja

1. När skuggor jorden hölja,
när dagens buller dör
och blott av flodens bölja
ett dunkelt brus jag hör,
från bädden jag mig höjer
och Sions harpa tar.
Ditt lov min själ förnöjer,
o skapare och far!


2. Och stjärnorna som tindra
i himlens blåa hus,
och vågorna som glindra
i månens helga ljus,
och asparna som bäva
med sakta suckars ljud,
och skuggorna som sväva,
allt prisar dig, o Gud!


3. Och paradisiskt stänker
en glädjedagg min hy.
I själen ro sig sänker
och sorg och smärtor fly.
Likt regnbegjutna stänglar
mitt hjärta lyfter sig,
och alla mörkrets änglar
förmå ej mer mot mig.