Vem hör jag nu till?

1. Vem hör jag nu till?
Åt Herren jag vill
mig giva i nöd,
mig giva i glädje,
i liv och i död.
Mig, vart han än går,
av nåd han tillstädje
att följa sitt spår!


2. Mig sökte hans blick,
fast vilse jag gick;
mig har han ej dömt
för alla de gånger
jag honom förglömt.
Han känner min brist
men också min ånger
och hjälper mig visst.


3. Du saliga ro!
Du heliga tro!
Du himmelska tröst,
du enda, som gäller
för sargade bröst!
För medlarens skull
den evige fäller
ej trädet omkull.


4. Han låtit det stå,
men frukter därpå
han år ifrån år
förgäves dock spanar.
Ack, alltjämt det står
ofruktbart och torrt -
nu döden han manar
att hugga det bort.


5. Då hörs det en röst
av mildhet och tröst;
till tronen den går
och nåden förlänger
kanske än ett år.
Den rösten är din,
o Jesus, den tränger
så djupt hos mig in.


6. Dig höre jag till,
dig, Herre, som vill
ej syndarens död,
men att han sig vänder
till dig i sin nöd,
dig giver sig hel
och av dina händer
får sedan sin del!


Text: Johan Olof Wallin, ngt bearb. A.H. 2012