1. O Herre, låt mej vila här
en stund hos dej på vägen!
Min levnadskraft snart uttömd är
och stapplande blir stegen.
2. Jag minns hur i min barndoms år
jag smög till mor och gömde
i hennes famn all ängslan svår
och tröstad sorgen glömde.
3. Som förr till mor jag kommer nu,
o Gud, att dej få möta,
trots synd och svaghet viss att du
mej aldrig bort ska stöta.
4. Du har ej heller förr mej dömt,
men låtit mej få stanna
och lagt din kärlekshand så ömt
på barnets heta panna.
5. Du vill förlåta, trösta mej,
nytt mod i hjärtat gjuta.
Jag rening får och hjälp av dej
att av ditt goda njuta.
6. När så en stund hos dej jag dröjt
förnyas kraften åter.
Tack att ur stoftet du mej höjt
och än dej tjäna låter!
Text: Mikael Nyberg, ngt bearb.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar