I Kana stad ett bröllop stod

1. I Kana stad ett bröllop stod,
i Galiléen det skedde,
dit bjöd man Jesus och hans mor,
stor fröjd han där beredde.
Du som i äktenskap vill gå,
bjud Herren Jesus dit också,
om du vill bli välsignad.

2. När stämningen just var som bäst,
tog vinet slut därinne,
fast Jesus själv var med som gäst
med glatt och öppet sinne.
Ja, inte var han den som kom
med suck och sorg, det vet vi om,
nej, han är glädjens Herre.

3. När vi får möta nöd och brist
och hjälp ej står att finna,
en trägen bön då först och sist
oss hjälper övervinna.
Hos Jesus finns all hjälp och tröst,
en ödmjuk bön ur troget bröst
vill han så gärna höra.

4. Ja, han är den som vill och kan
till slut vår sorg fördriva.
Men tid och medel aldrig man
får honom föreskriva.
När mänsklig visdom rådlös är,
då är hans stund att hjälpa här.
Den måste vi förbida.

5. Som bäst man väntar glädjevin
som sorgen släcka skulle,
så skänks istället vatten i
sex krukor överfulla.
Den prövningen blir ganska svår,
en ångest genom själen går,
vi frestas att förtvivla.

6. Du måste lära, kristen god,
vid livets fällda bommar,
att visa tro och tålamod,
ja, trots förnuftets domar!
Vad Jesus säger, gör med flit.
Arbeta, bed och all din lit
till honom sätt för alltid.

7. Så se nu här på Herrens hand
som allting kan förvandla!
Se, vin av vatten gjorde han,
så vill han med oss handla.
Han vänder sorg i fröjdevin,
han glädjen ger och harmonin.
Förtrösta helt på honom!

8. Begynnelsen är ofta svår,
men lägg den i hans händer,
och även det vi ej förstår
han till det bästa vänder.
Så handlar Herren Jesus Krist,
han bästa vinet spar till sist.
Gud vare pris och ära!  

Barmhärtig, nådig vill vår Gud

1. Barmhärtig, nådig vill vår Gud
att vi med lydnad för hans bud
vårt hopp till honom ställer!
Han hjälpa vill i brist och nöd,
han skänker både must och bröd
till fröjd och uppehälle.
Med redlig flit och trogen bön
vi glada delar mödans lön.

2. Men du som dessa mildhetsprov
med vishet, värdighet och hov
ej tacksamt njuta lärde,
din näring blir för dej ett gift
och ditt begär en djurisk drift
som glömmer mänskans värde.
Den som har buken till sin gud,
han syndar mot Guds första bud.

3. Vad du förtär i överflöd
du från din nästa i hans nöd
med gudlös hårdhet rövar.
Och på din egen kropp och själ
med detta rån, o lustans träl,
ett självmord du förövar.
Ack, rusa ej så blind och djärv,
o syndare, till ditt fördärv!

4. Vak upp, bed Gud om kraft och mod
att mot ditt eget kött och blod
till manlig strid dej rusta!
Låt hjärtat ej betungat bli
av dryckenskap och frosseri
och denna världens lusta!
Se till att Herrens dag ej må
för hastigt över dej uppgå!

5. Ty se, den dagen komma skall
liksom en snara, sträckt till fall
för alla syndens trälar.
Gud, hjälp oss därför leva så,
att vi till evig tid ej må
fördärva våra själar!
Lär oss med vaksamhet och bön
att undfly synden och dess lön!

Jag är en pilgrim

Annan melodivariant:



1. Jag är en pilgrim och en främling,
färdas fram i tårarnas land.
Jag har ett hem i den ljusa staden,
min Gud, 
som inte byggts av mänskohand.

2. Jag har så många kära vänner
som nått fram till himmelens land.
Jag är helt inställd på att få se dem,
min Gud,
en dag på fridens sköna strand.

3. När sist jag korsar Jordanfloden
på min väg till löftets land,
om jag får röra en fåll på din klädnad,
min Gud,
så blir jag löst från varje band.

Varje dag sin omsorg har

1. Varje dag sin omsorg har,
men allenast sin.
Morgondagens omsorg är,
Herre, din, ej min.
Lär mej då att dag från dag
lämna allt åt dej,
viss, att du i stort och smått
sörja vill för mej.

2. Varje dag sin börda har
men allenast sin.
Nästa dag kanhända är
den ej längre min.
Kanske har du innan dess
helt den lyftat av,
eller tagit bort just det
som dess tyngd den gav.

3. Varje dag sin lättnad har,
men allenast sin.
Morgondagens gåva är
inte ännu min.
O men Jesus, lär mej då
att var morgon fly
till den nåd, som varje dag
över mej är ny!

Text: Lina Sandell
Musik: Jonas Andersson

Men hör du, kära Marta

1. Men hör du, kära Marta, 
som springer ut och in, 
så flitig, men så ofta 
orolig i ditt sinn, 
dej följer i bestyren 
din Mästare, och vet: 
han vill så gärna dela 
ditt hjärtas hemlighet!

 2. Du är vid dåligt lynne 
så många gånger, ty 
du har så många tankar, 
så mycket huvudbry.
Jag vet så väl hur gärna 
du ville vara snäll, 
men du är överhopad 
från morgon och till kväll. 

3. Men säg mej, varför ber du 
så lite och så kallt, 
du som så väl behöver 
din mästare i allt? 
Ty under vardagslivet 
du är ej som du bör, 
och när du förolämpas, 
så repar du humör. 

 4. Men låt Maria vara, 
hon har i alla fall 
valt ut den bästa delen, 
som ingen röva skall.
Ja, i sin Jesu närhet 
hon trivs som allra bäst, 
och Jesu hjärta även 
är vid Maria fäst. 

5. Men hör du, kära Marta, 
som springer ut och in, 
så flitig, men så ofta 
orolig i ditt sinn, 
dej följer i bestyren 
din Mästare, och vet: 
han vill så gärna dela 
ditt hjärtas hemlighet!

Text: Emil Gustafsson, ngt bearb.
Musik: Folkmelodi