Visar inlägg med etikett Kristi himmelsfärds dag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kristi himmelsfärds dag. Visa alla inlägg

06 augusti 2009

Jag ser dej, o Guds Lamm, nu stå

1. Jag ser dej, o Guds Lamm, nu stå
i glans på Sions topp.
Men svår var vägen du fick gå
förrän du kom dit opp.
Din börda, tung och mödosam,
var världens synd och skam.
Så sjönk du i vår jämmer ned;
vem anar vad du led?

2. Oskyldige, som så för mej
gick smärtans tunga stig,
din kärlek hårt har bundit dej,
att fri jag skulle bli.
Då slet du sönder våra band
med genomspikad hand.
Du gick med seger ur din grav;
din död oss livet gav.

3. Nu står en skara kring din tron,
som snö så vit och ren.
Vart öga strålar som en sol
av att din glans få se.
Och ordet om ditt slaveri
då världen köptes fri,
ja, vad du led för oss en gång /
är ämnet för dess sång.

*4. Tack, Fader, att du var så god
mot Adams fallna ätt!
Du frälste oss med Lammets blod
och gav oss barnarätt.
Dej prisar varje andetag
och hjärtats alla slag.
O Gud, för din barmhärtighet
tack, TACK i evighet!

Text: H A Brorson. övers. A.H.
Musik: Norsk folkmelodi

15 maj 2007

Till härlighetens land igen

En härlig gammal psalm på Kristi Himmelsfärds dag. Tillsammans med "Halleluja, sjung om Jesus" är den ett "måste" vid gökottefirandet. (Varför skrivs det inte fler "gökottepsalmer" egentligen?).

Johan Olof Wallin skrev psalmen i en anda av påtaglig hinsideslängtan, men försummar fördenskull inte att "akta på sitt kall" i väntan på Jesus återkomst.


Till härlighetens land igen
jag ser dig, Jesus, fara.
Men jag på jorden måste än
en gäst och främling vara.
Långt från mitt hem jag vandrar här,
mitt sällskap sorg och möda är.

Långt från min Faders hus jag går,
ack Herre, huru länge?
Men dit mitt öga inte når,
mitt hjärtas bön sig tränger,
den outsäglig, innerlig
skall dela skyn och hinna dig.

En skymt jag då i tron får se
utav det goda landet,
där du från mig ej skiljes mer,
där löst ur syndabandet
bland helgonen jag, fri och glad,
får bo i levande Guds stad.

Där uppe är det ingen natt
och ingen gråt och smärta.
Där uppe är min högsta skatt,
dit söker sig mitt hjärta,
till himlen och min Frälsare,
till glädjen världen ej kan ge.

Och som du for du komma skall,
o Jesus, hit tillbaka.
Jag här vill akta på mitt kall,
jag bedja vill och vaka.
Jag vet ej stund, jag vet ej dag,
men dagligt dig förbidar jag.

Och salig är den tjänaren,
som du så finner göra,
när sist du komma skall igen.
Du honom lovat föra
till glädje och odödlighet
uti din Faders härlighet.