Glada vi nu halleluja vill sjunga

Här följer en Grundtvig-psalm (eg. Agricola-psalm) i svensk översättning. Melodin är en glad Lindeman-melodi i tretakt (måste förstås spelas mycket spänstigare än det elektroniska melodiexemplet!).



1. Glada vi nu halleluja vill sjunga,
lekfulla jublar nu hjärta och tunga.
Herren oss hjälper, vår hunger han mättar,
synden förlåter och bördorna lättar.

2. Allt som har anda ska lovsjunga Herren,
jubla från morgonen ända till kvällen.
Vägen och livet i Kristus vi funnit,
döden och satan har han övervunnit.

3. Ångrande syndare rikt han benådar,
håller bestämt vad i ordet han lovar.
Till sina älskade barn vill han ha oss,
hur ska han någonsin kunna bedra oss?

*4. Tack, Fader vår, som oss löste ur banden,
evigt högtlovad med Sonen och Anden.
Du som har varit och är utan ände,
tack att ditt ansikte du till oss vände!

Text: Johann Agricola, N.F.S. Grundtvig, övers. A.H. 1991 Musik: L M Lindeman

En vänlig grönska som doppsalm

Jag har nu funnit ett nytt användningsområde för En vänlig grönska sedan den inte längre (?) anses passande på midsommarhelgen. Igårkväll var jag med på en dopgudstjänst där en 9-årig flicka döptes in i Kristus. Och då sjöng vi hela af Wirséns sommarpsalm, där slutet passade så oväntat bra till förrättningen:

Min ande giv det nya liv
som aldrig skall förblomma
fast äng och fält stå tomma.

Då må förblekna sommarns glans
och vissna allt fåfängligt.
Min vän är min och jag är hans,
vårt band är oförgängligt.
I paradis han huld och vis
mig sist skall omplantera,
där intet vissnar mera.

Benen undanslagna för En vänlig grönskas rika dräkt

Upptäckte inte förrän i år att evangeliebokskommittén slagit undan benen för sommarpsalmen En vänlig grönskas rika dräkt.

Inte nog med att Tore Littmarck motiverade sin (f.ö. utmärkta) sommarpsalm Över berg och dal med att han ville ha en gladare sommarpsalm än den enligt honom alltför dystra En vänlig grönska. Dessutom har bibeltexten "Hör någon talar: predika! och en annan svarar: vad ska jag predika? allt kött är hö och all dess fägring såsom ett blomster på marken" (ur Jesaja) försvunnit från hela midsommarhelgen. Varken på midsommardagen eller (nuvarande) Johannes döparens dag finns texten kvar.

Och hur ska då folk förstå af Wirséns geniala sammankoppling mellan skapelseglädje och gudsordsglädje? Man måste ju tro att af Wirsén förde in förgängelsemotivet i psalmen bara för att vara så där konservativt taskig som han brukar beskrivas som. Tyvärr är väl risken att den senaste evangeliebokens texturval innebär döden för åtminstone de två sista stroferna i sommarpsalmen. Om man nu ens kommer att fortsätta sjunga den tredje strofen med sitt "Allt kött är hö / och blomstren dö / och tiden allt fördriver, / blott Herrens ord förbliver". (I Göran Fristorps psalmskiva rök den i varje fall).

Kvar står dock bibelns ord: "Gräset torkar bort och blomstret förvissnar, men vår Guds ord förblir evinnerligen". Och psalmens ord: "I paradis / han, huld och vis, / mig sist skall omplantera, / där intet vissnar mera."

Glad sommar tillönskas er alla!

Sånger i sommartid

Tid att sjunga tillsammans lite mer än vanligt kanske? Låt oss börja dagen med sånger som Morgon mellan fjällen eller Nu är det morgon som passar särskilt bra den här årstiden. Eller första versen av Herrens nåd är var morgon ny som i och för sej passar året om.

En kvällssång med särskild sommarkänsla är A G Lindqvists gamla klassiska Aftonsolen sjunker bakom bergen. Tyvärr finns den inte kvar i några av samfundens sångsamlingar, men den återfinns i t.ex. Sionstoner 1935 och Sånger och Psalmer 1951. Härlig att sjunga i kvällsstunder.

En nyare stämningsfull kvällssång med sommarkänsla är ju annars Tore Littmarcks Skymning rår över skogar och vatten.

Gott nytt kyrkoår!

En kyrkoårspsalm av Brorson, översatt från Landstads salmebok 1989 under bibelskolan i Ytterstfors:

1. På grund av Jesu blod och sår
jag börjar nu mitt kyrkoår.
Hans resa till Jerusalem
gör att jag trygg får vandra hem.
Hans mål var smälek, hån och spott,
men jag får gå till Sions slott.

2. På Jesus Kristus, livets ord
min tro och salighet beror.
Den väg han visar vill jag gå,
det arv han lovar vill jag få,
och utan ordets lykta klar
ej minsta lilla steg jag tar.

3. Åt Jesus jag mej offra vill,
han skall få allt som hör mej till,
ja, ingenting skall här bli spart
om än det vore oskattbart.
Vad till hans ära här sås ut
ger tusenfaldig skörd till slut.

4. Jag håller daglig kyrkogång
med ordets läsning, bön och sång,
och fast jag här går ut och in
är Jesus kvar i själen min.
Att Davids Son hos mej vill bo
det är min högsta fröjd och ro.

5. Pris vare Gud som är så blid
att han oss givit denna tid,
då vi en salig försmak får
av evighetens kyrkoår!
Ja, vi får redan börja att
stå inför tronen dag och natt.

6. Hosianna! Fräls oss, Davids Son!
Nu tystne fiendernas hån
och allt vad sej på jorden rör
nu blive till en väldig kör
i himlarymdens helgedom
för att Guds Son till världen kom.

7. Upp, Sion, byt din sorgdräkt svart
mot ljusets helga bröllopsprakt!
Strö palmer där din vän går fram
och sjung hans lov i salig skam.
Låt det bli känt hur god han är,
som mättade din själs begär.