23 november 2013

Vak upp, du som sover, stå upp från de döda






1. Vak upp, du som sover, stå upp från de döda,
Krist lyser för dej!
Stå upp och se morgonen stråla och glöda
för dej och för mej!
Ja, sov inte längre,
snart över dej hänger
en mörkare natt,
om strax du ej mottar din skatt!

2. I jordiska dalar där dimmorna hänger

och kinden blir våt,
där ljuder så fort både stämmor och strängar
av suckar och gråt.
Hör sången nu tona
om den som försonar,
om seger och fred!
Vår Herre har kommit hit ned!

3. I jordiska dalar där törnen oss sårar

är tungsamt att gå,
där längtar så många med suckar och tårar
att Gudsfreden få.
Men torka nu tåren,
Guds glädje med våren
i Kristus mottag!
Stå upp, du som sover, i dag!

4. Slå upp dina ögon och lyft dem mot himlen,

se, dagen är här!
Ja, gläd dej som barnet och rör dej i vimlet,
för Gud hos oss är!
Med längtan och hunger
i dagningen sjunger
på fåglarnas vis
de väntande själar Guds pris!

5. Ja, Gud vare lovad för dagen som skiner

från himmelen ned,
när Sanningen, Vägen och Livet vi finner
och går i Guds fred!
Ja, lys för oss, Kriste,
så aldrig vi mister
ditt spår på vår jord,
din nåd och ditt levande ord!

Text: Magnus Brostrup Landstad 1861 (59 år) övers. A.H. 2013
Musik: Ludvig Mathias Lindeman 1871 (59 år)

18 november 2013

Yttersta dagen en glädjedag bliver



Alt. koral:


1. Yttersta dagen en glädjedag bliver
för dem på Jesus, vår Frälsare, tror.
Yttersta stunden dem tillträde giver
till deras sälla och eviga ro.
Arbete, strid
byts då i frid,
härlighet följer på mödosam tid.

2. Den som nu önskar sej värdigt bereda

för att så saligt få sluta sin tid,
må låta ordet och Anden sej leda
barnsligt i tron till sin Frälsare blid.
Änden blir god
när blott hans blod
rätt fått uppliva och stärka vårt mod.

3. Fruktar du ännu för döden och domen

bör du betänka din Frälsares död.
Han för att göra vår frihet fullkommen
dömdes och dog i den yttersta nöd.
Är det vår tröst
att han oss löst,
blir domsbasunen en glädjefull röst.

4. Gör, Herre Jesus, den saken rätt viktig

för våra hjärtan, att du är vårt allt,
att du vår sak och vår räkning gjort riktig,
då du fullgjorde vad lagen befallt.
Giv att vi må
lita därpå
och för din tron med frimodighet stå.

Text: Magnus Brynolf Malmstedt 1754 (30 år), bearb. 2013

Musik: Svenska folkmelodier

13 november 2013

Nu är det påsk



1. Nu är det påsk. Ett under stort
har i sin allmakt Herren gjort!
Låt inga sorger mera
din kropp och själ regera!
Bekänn din tro, säg glad ditt: Ja!
Sjung till Guds ära Halleluja!

2. Nedslagen är nu ondskans makt,
Guds nåd och frid i ljuset bragt.
Den seger här du skådar
dej evigt liv bebådar. 
Bekänn din tro, säg glad ditt: Ja!
Sjung till Guds ära Halleluja!

3. Högtlovad vare Frälsaren!
Han Livet är, Uppståndelsen!
Det är Guds goda vilja
från synd och död oss skilja.
Bekänn din tro, säg glad ditt: Ja!
Sjung till Guds ära Halleluja!

Text: Arvid Lund, ngt bearb.
Musik: Friedrich Funcke (1642-1699)

10 november 2013

Död och födsel gör oss lika



Död och födsel gör oss lika,
gå bort till de dödas ben,
sök där ut de arma, rika,
en förnäm och en gemen.
Gå till vaggan, se och lär
om det barn, som ligger där
och så stilla menlöst sover,
med sig förer guld och håvor.

Text: 1697 års psalmbok 278:4
Musik: Ture Rangström, ur "Kronbruden" 1915

21 oktober 2013

Ack, att i synd vi slumrar bort



1. Ack, att i synd vi slumrar bort
ett liv, så viktigt och så kort,

och glömmer för ett timligt väl
att samla skatter för vår själ!

2. Betänk då vad din frid tillhör:
du mänska, bed och bättring gör!
Idag du kallas av din Gud,
härnäst dej kallar dödens bud.

3. Då upphör makt och rikedom,
du måste fram för Herrens dom.
All världen där, du syndens träl,
ej frälsa kan din arma själ.

4. Väl den som följer Jesu röst
och äger i hans ord sin tröst,
till hans förtjänst har satt sin lit
och gör hans viljas verk med nit.

5. O Jesus, du som med din död
har frälsat mej från evig nöd,
låt mej min sista timma få
beredd och glad till mötes gå.

6. I tro och kärlek mej bered
och i din Andes ljus mej led,
så jag fullborda kan mitt lopp
med samvetsfrid och saligt hopp.

7. För döden jag ej fruktan bär
när jag med dej förenad är.
Med glädje när du kallar mej
min frälsta själ ska gå till dej.

Text: Carl Gustaf Cassel 1814 (31 år), bearb. 2013
Musik: Upptecknad efter tunnbindaren och spelmannen Bror Strand, Urshult (f, 1891) av Olof Anderson 1932