Samla dem alla, samla dem alla

VID LÄRARE- OCH FÖRÄLDRAMÖTEN

1. Samla dem alla, samla dem alla,
samla till Jesus de små!
Samla dem in från gator och gränder,
där de i mörker får gå.
Samla till Jesus de små!

2. Samla dem alla, samla dem alla,
samla till Jesus de små!
Han dem ju söker, Herren, vår herde,
ska du då likgiltig gå?
Samla till Jesus de små!

3. Samla dem alla, samla dem alla,
säg dem Guds frälsande ord!
Säg dem att Jesus dog för oss alla,
alla på hela vår jord.
Säg dem Guds frälsande ord!

Text: Lina Sandell, bearb. A.H. 2014
Musik: Theodor Söderberg

Jag tackar dej, att vred du var

1. Jag tackar dej, att vred du var
på mej ett ögonblick.
Den vredesstrålen bortbränt har
mitt hjärtas forna skick.
Ej mer må synd behärska mej
då den så djupt bedrövar dej.

2. Dej tackar jag långt mer ännu
att bort du vreden vänt.
I outsäglig mildhet du
mej tröst och glädje sänt.
Du blivit nu min själs begär,
min starkhet och min psalm du är.

3. Du hälsobrunn i Sions stad,
du livets källa klar,
till dej jag ilar fri och glad,
hos dej min hälsa tar!
Ur dej jag ösa vill med fröjd
och lovsjunga din kärleks höjd.

4. Du prisas må i varje land,
ditt namn nå brett och vitt;
till fjärran höjd, till okänd strand
ditt lov nu blive spritt.
Bland Sions döttrar vare stor
den Helige, som bland dem bor!

Text: Pauline Westdahl, bearb. A.H. 8/6 (Pingstdagen) 2014, då Jes. 12 var GT-läsning
Musik: Ur Pilgrimsharpan

P Westdahl:

Jag lever och vet nu hur länge - hav tröst!

1. Jag lever och vet nu hur länge - hav tröst! -
jag lever, tills Gud vill mej kalla.
Jag lyssnar så glad till hans ljuvliga röst
och lämnar så bördorna alla
och vilar så trygg vid hans hjärta.

2. Jag vandrar och vet vart den vandringen bär:
den bär till Guds eviga rike,
den bär till min Jesus, min Frälsare kär,
den vännen förutan sin like,
den leder till skaran vid tronen.

3. Jag dör, och jag vet vilken tidpunkt det sker:
det sker den behagliga tiden,
det sker då ej jordlivet gagnar mej mer,
då blir det en ände på striden,
när Herren till uppbrott mej kallar.

4. Vad mer vill jag veta? Är detta ej nog
till tröst för de kommande dagar?
Den vän som min synd och min dom på sej tog
var dag mej på vägen ledsagar.
Så målet jag lyckligt ska hinna.

Text: B S Ingemann 1851 (62 år), sv. övers. Lina Sandell 1866 (34 år), bearb. A.H. 2014
Musik: Andreas Peter Berggreen 1873 (71 år)

Du vet det nog, mitt hjärta

1. Du vet det nog, mitt hjärta,
du vet att stor är Gud,
men stor är också satan
som ständigt skiftar skrud.

2. Nåväl, så får du kämpa
och tro trots brutna bud
att stor är mörkrets furste,
men större är dock Gud.

Text: Kaj Munk 1938 (40 år)

Uppstånden, uppstånden vår Frälsare är

1. Uppstånden, uppstånden vår Frälsare är,
nu gläd dej, du jord som han skapar och bär!
Nu jubla, ni himlar, åt allt han åt oss gav,
och hoppa, ni höjder, och brusa, ni hav!

2. På Golgata djävlarna tjöt av triumf
ja, helvetet gladdes när himlen var stum,
för nu hade mörkret fått Ljuset på knä
och fäst Herren själv på förbannelsens trä.

3. Men ve dej, du helvete, vakna, du värld,
för frälsningens Furste blev inte förtärd!
Knappt var han i graven i dagarna tre
så kunde man honom i vårsolen se!

4. Var är nu din udd, du förskräckliga död?
Var är nu din seger, du helvetesglöd?
Du synd, var är nu den ohyggliga kraft
som du genom lagen sen urtiden haft? 
  
5. Vår Herre har uppstått och graven är tom,
och syndare frias från död och från dom.
Stå upp från de döda, ta vara på det
och prisa den heliga Treenighet!